Roadtrip US

En reseblogg

Summering

Publicerad 2014-11-26 20:54:00 i Allmänt,

Nu är vi tillbaka hemma i gamla "Svedala" igen! Vi blev så fint mottagna av döttrarna som hämtade oss på Landvetter och väl hemma igen hade de fixat en god brunch som smakade ljuvligt för två hungriga & trötta resenärer som inte lyckats sovit en blund under hela tillbakaresan!  Efter detta mottagande fick vi lov att vila oss en stund innan det var dags för en liten hundpromenad med vår gamla tokstolle till hund som var mer eller mindre i extas efter vår hemkomst. "Gamhunden" som medicinerar för sina stela leder, fullkomligt studsade på två ben av glädje när hon fick återse sin husse och matte efter 8 veckors frånvaro!
Nu ikväll har vi fått provsmaka årets dunderglögg med tillhörande hembakad lussekatt, pepparkaka med ädelost och hemmagjord kola. Till middag har vi avnjutit en underbar torskrygg och till efterrätt serverades en nybakad pepparkakstårta med lingonsmousse. Vi kan väl lugnt säga att vi har blivit väldigt ompysslade - och fullproppade med mat!!! Ett hjärtligt och stort TACK tjejer - ni är BÄST!
 
För att kortfattat summera vår roadtrip i US så kan vi lugnt säga att vi har haft en fantastisk tur - vi har inte råkat ut för något större problem, inte ens ett däck har vi behövt byta och då har vi ändå kört närmare 600 mil och inte alltid på de bästa av vägar. Vi var lite fundersamma över vad som skulle kunna hända om bilen inte skulle klara påfrestningen att köra ner för ravinen till Coloradofloden men det var väl egentligen enda gången vi var direkt oroliga. Vi kan bara varmt rekommendera USA som resland. Man klarar sig väldigt bra att vara turist på egen hand men självklart så skall man vara lite försiktig och kanske inte alltid vara så blåögd som vi som svenskar gärna kan vara ibland. Det man upplever som ofarligt och beskedligt i dagsljus kanske inte riktigt är detsamma efter mörkets inbrott. Undviker man att "sticka ut" och ge sig in på okänd mark så är US ett tryggt land att resa i. Alla är väldigt hjälpsamma och vi har nog inte träffat någon som inte varit vänligt inställd till oss, som skandinaver.
 
Några speciella vyer har etsat sig fastpå näthinnan- exempelvis sheriffen som kom fram till en trafikolycka som stoppade upp trafiken i båda körriktningar pga att en av olycksbilarna stod kvar mitt på vägen. Sheriffen kom med sin stora svart/vita polisbil från "Los Angeles County" - backade upp bakom den krockade bilen, tog sats och knuffade helt enkelt bilen av vägen - här behövdes ingen bärgningsbil - Voilá, så var vägen plötsligt trafikerbar igen! Helt underbar scen - kändes lite som tagen ur en gammal svart/vit Jaques Tati film!
 
En annan är min egen förvånade min när jag beställer en cheeseburgare inne på McDonalds (the one and only under hela resan) "Cheeseburger, water, no meal". Jag får vänta oerhört länge på leverans av min burgare - de som beställt hela mål får sina beställningar långt innan min ostburgare kommer till bordet. När jag väl öppnar min lilla pappersinlindade ostburgare så tror jag först att det är ett misstag, det finns verkligen inget annat än en skiva cheddarost och en stor klick ketchup i mitt lätt, rostade hamburgerbröd. När jag återigen går fram till kassan och frågar efter själva hamburgaren så får jag ett surt svar av damen bakom disken;  jag tyckte du sa "no meat! Nåja.....nog för att jag inte är något språkgeni men nog har jag lyckats beställt mer svåra rätter än så tidigare och det har jag lyckats klara galant! Vem beställer en varm skiva ost i ett hamburgerbröd??? 
 
Ytterligare en goding handlar återigen om min ålder....som ni kanske kommer ihåg så blev jag ytterst förnärmad vid ett tillfälle då vi handlade en lunchsallad på Whole Food. Den unge mannen bakom kassan frågade ju mig om jag tagit del av dagens erbjudande och när jag undrade vilka erbjudande han talade om så visade det ju sig gälla för pensionärer....hm! När vi shoppade loss på en TJ Maxx så blev jag lite förvånad när jag kom fram till kassan för jag trodde att jag hade lyckats räkna ut vad kalaset skulle sluta på - momsen inkluderad. Av någon anledning så blev det en något lägre summa än jag fått det till så när jag studerade kvittot lite närmare så visade det sig att jag hade fått en senior 55+ rabatt = 10% extra på mitt totala köp. Jag ser tydligen äldre ut än mina 53 fyllda. Något både maken och dottern skrattat gott åt ........
 
Om vi skall vara lite mer seriösa och fundera över favoritresemålen under vår roadtrip så hör nog walken över Golden Gate bron och sträckan San Francisco --> Venice Beach till de absoluta favoriterna. 
 
Golden Gatre Bridge - San Francisco  Här går vi på en enormt trafikerad och STOR bro mitt över Stilla Havet - det inte för inte som man känner sig som en ynka liten myra.....
 
 
A1 mellan San Francisco - Los Angeles. Sträckan längs utmed Stilla Havskusten hamnar tillsammans med Golden Gate bron högst på listan. Själva sträckan i sig är väldigt vacker som den är men om man också väljer att göra små avstickare som vi gjorde på vissa utvalda ställen så får man verkligen mersmak. Det är så otroligt vackert överallt och eftersom man inte valt att exploatera området för turism så är det många fantastiska naturupplevelser genom orörda områden. Kör inte A1 i ett sträck, förläng perioden och gör minst ett gärna två-tre stopp med övernattningar och njut av alla state parks som erbjuds. Man betalar för en park och får gratis entré till flera parker under ett och samma dygn.
 
Coloradofloden- detta var en mycket speciell bekantskap. En oerhört svårframkomlig kantig, krokig och stenig väg som bar rakt ner mot till floden med det rödfärgade, kalla, vattnet. Det var varmt, dammigt och syrefattigt, en speciell känsla, svår att återge, måste upplevas. Det kändes verkligen som att man befann sig vid jordens slut eller vid dess början och att man var fast nere i klykan. Lite varning för klaustrofobikänsla....
 
 
Venice Beach- sjukt galet, i en härligt, tokig miljö. Här händer verkligen något hela tiden, stället fullkomligt "kokar". En rekommendation; var här under DAGTID. 
 
 
Grand Canyon var kanske något av det mäktigaste vi skådat - känslan som man upplevde i maggropen när man stod och såg ut över stupen kan jag förnimma än idag....
 
 
Historic route 66 - en tillbaka blick från the "Main Street of America" som den också kallades. Route 66 stod
färdig i november 1926 och sträckan trafikerades mellan Chicago, Illinois och Santa Monica i Kalifornien..Här kan man riktigt känna vinddraget från förr och tack vare att några få människor tagit sig an att bevara gamla caféer och bensinstationer så kan man än idag få möjlighet att träda in i en retromiljö som tar en tillbaka till tidigt 50-tal med fungerande gamla jukeboxar, "coke" kylboxar och härliga gamla reklamskyltar (man kan även köpa med sig nytillverkade metallskyltar i retro stil)  Helt underbart tokroligt på sina ställen....
 
 
New Orleans - jazzmusikens Mecca men också här finns mycket droger och missbruk som visar sig efter mörkrets inbrott 
 
 
 
 
 
 
 
Sedona- här var bergen mer lättillgängliga än på andra ställen, det fanns mängder av trevliga trails för motionären till den mer vane bergsklättraren.  
 
 
I Las Vegas fanns verkligen ALLT och inget - dvs, allt är konstgjort men ändå väldigt vackert på ytan och väldigt amerikanskt....alla casinon påminner om tragiska spelmissbruk samtidigt som människorna här verkligen lever i drömmen om att bli miljonär!
 
Nu har det blivit dags att ställa ner resväskorna i källaren ett tag - vem vet, VART vi reser härnäst eller OM vi reser igen, men vi vet att vi gjort en av vårt livs största resor så här långt och att vi inte ångrar en endaste dag!
Ett stort TACK för att just du har följt oss under vår färd - hoppas att vi har lyckats att inspirera någon till att göra någon liknande tripp. Tveka inte att fråga om det är något du/ni undrar över - kan vi hjälpa till så gör vi gärna det! Jag fick just ett mail från Resort Rentals på Treasure Island som undrade om de fick lägga ut några av mina foton på sin hemsida - alltid roligt när man kan glädja någon annan!  
 
Carpe Diem
 
 

Back to Sweden

Publicerad 2014-11-25 17:30:00 i Allmänt,

I morse kändes det extra tungt att ta sig upp ur sängen - jag lyckades inte somna förrän efter kl 2 i natt, låg länge och vred mig tills jag kom på att öppna altandörren och vaggade därefter mig själv till sömns med hjälp av vågornas brus. Upp igen strax före klockan 6 för en snabb frukost. Jag är väldigt orolig för min väskas vikt  trots att jag och Sara var iväg till Publix och vägde både hennes och mitt bagage innan hon reste hem men konstigt nog så har jag lyckats få med mig en och annan liten sak ytterligare efter det! Packade för säkerhet skull ner några extra tröjor i handbagaget! Dessvärre så insåg jag att mina snäckor fick bli kvar på Treasure Island den här gången - det är ju faktiskt där de hör hemma!
Det var riktigt kallt utomhus även denna morgon - jag är glad att jag inte övertalade Sara att ta med sin systers nyinköpta jacka hem till Sverige. Verkar dock som att det varma vädret är på väg tillbaka hit till Florida men först till helgen. Vi åkte iväg strax före kl 7 för att lämna nycklarna till Resort Rentals och sedan körde vi vidare mot Tampa Airport. Fräcka lastbilar finns det gott om i US - jag har bland andra letat efter en"Coca-Cola" lastbil men jag fick nöja mig med de här nedan - inte så illa de heller men jag har sett lastbilar med läckrare reklam men då har självklart min kamera varit någon annanstans.....
Väl framme på flygplatsen så skyndade jag mig in för att väga min väska....den vägde 49,5 lb av max tillåtna 50lb. Här kan man tala om att ha marginalen på rätt sida! Visserligen så vägde Mats väska bara 40 lb men den hade inget mer utrymme så det hade tyvärr inte hjälpt om min väska hade klassas med övervikt! 
När Mats väska hade åkt iväg på bandet och det blev dags för min väska så frågade Mats damen vid incheckningsdisken för tredje gången (han har en förmåga att upprepa sig, min man) om bagaget verkligen är incheckat hela vägen till Göteborg. Kvinnans blick sade allt.... nej, hon hade dessvärre lyckats glömma detta och endast checkat in bagaet till NY!! Mats väska var redan utom synhåll. Nu började en lång procedur. Kvinnan fick ringa in en personal som kom och tog bort min tag som visade destionation NY (frågan är varför hon inte kunde gjort det själv) och sedan bad hon mannen att hjälpa henne att spåra Mats väska. Vi fick snällt sätta oss och vänta på att få en bekräftelse på att väskan hittats och att den fått ny uthämtningsplats. Kvinnan kom tillbaks direkt  men det var bara för att lämna tillbaks Mats telefon som han i röran lyckats glömma kvar vid incheckningsdisken. Tur att jag valde att lyssna på min make imorse och att jag gick med på att lämna Treasure Island i god tid, jag är ju annars en tidsoptimist av första graden men det kan ju vara bra att ha några minuter extra ibland när man skall resa så långt!  Till slut så kom damen i alla fall tillbaka och meddelade att godset nu var omdirigerat från NY--> GOT och att vi kunde fortsätta till "security". Pust! Nu håller vi alla tummar vi har för att väskan verkligen dyker upp på Landvetter.
När vi lite senare skulle boarda planet till NY så blev det återigen lite problem - våra bordingcard fick verkligen apparaturen att ilsket "tjuta" och visa rött sken . Det visade sig att damen vid incheckningsdisken förutom slutdestination på godset också glömt att scanna våra pass vilket kanske kunde varit lämpligt! Vi stoppade återigen upp kön men amerikaner är ju som tur är väldigt väluppfostrat folk och de stod lugnt kvar utan att någon bakom oss pustade eller suckade. Vi blev "godkända" efter bara några minuter men jag upplevde den korta stunden som en evighet. Planet lyfte i tid och piloten körde till och med in några minuter på resan till Newark så nu sitter vi här och väntar och det lär bli en väldigt lång sådan då vårt plan mot Köpenhamn inte skall lyfta förrän om 6 tim. Vi har redan hunnit att äta - eller rättare sagt, vi har fyllt magen med något som vi tror den uppskattade mer än vad vi gjorde. Jag åt en "kycklingsallad" som bestod av två mycket tunna skivor, av något som både mer liknade och smakade som kalkon, fyra coctailtomater, tre svarta oliver, en åttondels kronärtskocka, tre gurkskivor och så en väldigt stor mängd med beska salladsblad. Mats åt en steak sandwich som var helt ok förutom att den inte smakade något över huvudtaget. Till smörgåsen serverades, som så många gånger förr, en stor hög med sönderfriterade = brända, pommes frites. Nu längtar vi båda till Saras välkomstmiddag imorgon kväll - hon har lovat att servera torskrygg med "färska" räkor, ugnsrostat parmachips och potatis - det vattnar sig redan imunnen bara jag tänker på det. Jag har visserligen ätit fisk här i US på några av de fisk-och skaldjursrestauranger vi fått rekommenderade för oss men jag måste tyvärr göra er besvikna, rätterna smakade absolut ingenting och de var relativt dyra i jämförelse med övriga maträtter.  Den bästa fisken under hela resan åt vi på Prejean´s Seafood Restaurant i Lafayette, på väg ner mot New Orleans. Cajun-köket höll vad det utlovade - här smakade maten verkligen bra. I övrigt så har det varit riktiga bottennapp att beställa in fisk trots att vi varit på orter utmed havet där de i stort sett bara har haft "seafood" att servera....nej, nu börjar jag bli hungrig igen, kanske dags att ta sig en liten eftermiddagsfika? Om allt går enligt plan så skall vi landa i Köpenhamn tidigt imorgon bitti, runt halv åtta lokal tid.
Därefter blir det en kort flight till Göteborg där vi skall bli upphämtade av båda döttrarna - hoppas att även Jacsa, vår gamla flat är med ut till Landvetter. Väl hemma igen så blir det att ta igen sig några dagar innan det blir dags att gå tillbaka till jobbet - kommer nog att kännas lite konstigt att sätta sig i en kall bil tidigt på morgonen när det är becksvart och iskallt utomhus. Vem vet, jag kanske måste till och med skrapa rutorna, hua, hemska tanke!
Har just checkat anslagstavlan och vår flight SK910 verkar gå på utsatt tid så nu ska vi unna oss en sista fika här i US - nästa gång jag hör av mig är vi förhoppningsvis tillbaka hemma i Sverige igen.
Till dess - må så gott!
 

Slutet börjar närma sig.....

Publicerad 2014-11-24 18:21:05 i Allmänt,

Nu är det snart dags för oss att packa ihop våra väskor för sista gången på den här resan. Vi har varit borta länge nu och det är inte utan att vi lite smått har börjat att längta "hem". Om vi inte hade vi inte haft tillgång till sociala medier så hade vi säkert längtat hem långt tidigare men tack vare "Skype" så har vi kunnat ha kontakt med våra ungdomar då och då under resans gång. Tekniken är verkligen fantastisk när den fungerar och det har den gjort bra överlag men alla hotell erbjuder inte per automatik free wi-fi så det är något att tänka på om man skall åka utomlands. Vi kombinerade vår roadtrip med några extra veckor i Florida för att vi skulle få uppleva lite sol och värme innan vi reste tillbaka hem. Det ironiska var att det var först här i Florida som vi fick uppleva kylan!  Vi hade fantastisk tur med vädergudarna under hela vår roadtrip och hade de fortsatt varit med oss så här i slutet av resan så hade det kanske inte varit lika lätt att packa ihop men när man måste sätta på värmen inomhus istället för att använda AC så är det inte lika lockande att stanna.
Här i "The Sunshine State" skall man ju kunna njuta av en behaglig värme som stärker både kropp och själ. Man behöver absolut inte vara någon soldyrkare, det finns så många andra och mer trevliga sätt att fördriva en stund på stranden på. Man kan ta långa och sköna strandpromenader, svalka sig i Mexikanska golfen som med sina varma strömmar gör badklimatet gynnsamt året runt här på Floridas västkust. Det blir sällan under 24 grader i vattnet!  Man kan testa att surfa, paddla kanot eller så kan man bara strosa runt och leta efter vackra snäckor och fossiler av gamla hajtänder som vi brukar göram "vissa" växer aldrig upp enligt min man....Det här är den största hajtand som vi hittade under denna resa och som fick följa med dottern hem i henne resväska!De olika stränderna har alla sina egna karaktärisktiska drag. Vi föredrar ju den västra sidan av Florida och då den södra spetsen på Treasure Island men det finns självklart väldigt många andra trevliga ställen att välja mellan. Venice Beach, Pine Island, Sanibel Island, Fort Myers, Marco Island med Tigertail Beach (en lagun) och sist men inte minst, Key West, så långt söderut man kan komma! Bara att vraka och välja beroende på om man vill ha lite mer nöjesliv eller om föredrar lugn och avkoppling. Vi har tagit en morgonpromenad på stranden varje dag sedan vi kom hit och ingen dag har varit den andra lik. Alla dagar har bjudit på något speciellt. Det har varit allt ifrån bröllop till vanliga surfare och kitesurfare. Vi har fått uppleva en liten haj på vädligt nära håll då den olyckligtvis blev uppfiskad på stranden av två unga killar som var ytterst noga med att se till att hajen fick gå tillbaka så oskadd som möjligt till sitt rätta elemenent. Vi har fått se reklamfilminspelning och det fantastiska djurlivet har varit oerhört. Vi har beskådat ett antal olika och trevliga fågelarter utmed stranden, vi har fått följa ett antal lekfulla delfiner som underhållit oss i stort sett varje dag och vi har fått se en mängd andra havsdjur som spolats upp på stranden.I morgon bitti ringer väckarklockan tidigt - då ska vi återigen bege oss till Tampa Airport. Den här gången är det vår (o)tur att ta flyget tillbaka hem till Göteborg och Sverige igen......
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Om

Min profilbild

Vi är ett medelålders par från Göteborg som skall genomföra vår livs resa - en roadtrip i US. Äventyret startar med några dagar i New York innan vi tar inrikesflyget vidare till San Francisco. Väl på plats, väntar en Ford Espace på att få ta oss med på den berömda Highway no.1 ner mot Los Angeles. Efter att ha utforskat mytomspunna platser som Hollywood, Beverly Hills, Venice Beach, Marina Del Ray så styr vi kosan österut igen. Vi hoppas på att få besöka många fler spännande orter som Las Vegas, Grand Canyon, Alberquerque, Dallas, Houston, New Orleans innan vi avslutar vår resa med en veckas sol och bad i vårt älskade Florida. Välkommen att följa oss under vår resa....

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela