Roadtrip US

En reseblogg

Mississippi River & Jazzkvarteren i New Orleans

Publicerad 2014-10-28 04:20:00 i Allmänt,

Nu har vi gjort en tur på Mississippi med den enda, fortfarande fungerande ångbåten i New Orleans, "the Steamboat Natchez. Själva rutten ut på Mississippi var faktiskt inte mer intressant än att vi fick uppleva världens tredje största flod från vattnet. Bara Amazonfloden och Nilen är större. Det var faktiskt ganska läckert att på nära håll stå och se på när skovelhjulet arbetade. Vi åt en lunchbuffé på båten innan vi utforskade maskinrummet på lite närmare håll!
Jazzorkestern som spelade på båten  lyckades inte leva upp till våra förväntningar - inte för att vi är jazz freaks men bandet lyckades aldrig komma igång som andra band vi hört spela tidigare inne i New Orleans men vad gjorde det. "Stomp" kan vi lyssna på senare ikväll då vi tänkte ge oss iväg ut och äta middag i jazz kvarteren. Det visade sig att det fanns andra som tyckte båtturen var än mindre intressant än vad vi gjorde....
 Efter landgång så strosade vi runt lite på gatorna. Mats hälsade på Barack Obama som var ute med hunden.....
Vi besökte det berömda"Cafe Du Monde" som ligger på Decatur Street i the French Quartier. Här serveras bara svart kaffe och det som caféet är mest känt för, sin  kaffe med mjölk, "cafe au lait". Caféet har ingen stor meny, de serverar nämligen bara kaffet och en speciell friterad bulle med florsocker som man får tre stycken av när man beställer "Beignet". För en hängiven cafévän var detta besök självklart ett måste.... http://www.cafedumonde.com/beignets
Vi fortsatte genom de franska kvarteren med sina vackra byggnader. Mitt i allt det vackra finns också det groteska, kanske är det just den kombinationen som gör kvarteren så speciella? Vi träffade på en lite speciell person. Jag stod och fotograferade en lastbil (lite arbetskadad har man tydligen blivit) då jag plötsligt kände att någon kom upp bredvid mig på min högra sida  Personen visade sig vara väldigt förvånad över att jag fotade en lastbil när jag kunde fota något helt annat. Sagt och gjort.....
Vi gick tillbaka till hotellet och skypade med vår äldsta dotter Anna innan vi gick ut för att äta middag. Vi promenerade ner till Jazzkvarteren i slutet av the French Quartier och letade efter ett bra ställe att äta på, Lyckades att hitta ett ställe som precis fått ett tvåbord ledigt, dessutom mitt framför scenen, så vi slank in och beställde. Ett band hade precis avslutat sin spelning och nästa band som stod på tur var,  "Aurora Nealand & the Royal Roses". Det visade sig att vi hade gjort ett bra val, det var väldigt skickliga musiker i bandet så vi fick verkligen valuta för pengarna. Själva uppträdena är helt gratis men självklart så förväntas man att lägga dricks om man tycker musiken är bra!
Vägen till-och från Jazzkvarteren är tyvärr inte en ika trevlig upplevelse när mörkre fallit. Den kantas av många nerdrogade ungdomar som ligger utslagna i gatukorsningar eller på trottoarerna om de inte tigger pengar. Vissa var dessutom på gränsen till hotfulla och lite väl närgångna. Ingen trevlig syn men tyvärr ganska vanlig här i New Orleans.....
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

New Orleans - Bourbon Street

Publicerad 2014-10-27 03:26:00 i Allmänt,

Alla har talat så gott om New Orleans, hur fantastisk staden är och hur det musiceras överallt,  på gator, i parker, på caféer, på pubar, på lokaler och det är precis så det är...New Orleans måste vara musikälskarnas Mecka! Gatubilden med spårvagnar känns lite lik San Francisco men det är nog också den enda likheten!
När man kommer in på New Orleans mest kända gata, "Bourbon Street" tror man inte sina ögon. Här är det full rörelse hela tiden. Vi spenderade ungefär 3 timmar på Bourbon inklusive restaurang-och cafébesök och jag vågar nog påstå att det var de mest händelsefulla timmarna i våra liv! Gatan fullkomligt sjuder av liv, det är svårt att återige detta myller i bilder, det måste upplevas live, på plats.  Idag är det dessutom hemmamatch för New Orleans Saints som spelar mot Winsconsin Packers och det fullkomligt kryllar av supportrar från båda lagen i staden.
Vi slinker in på "Musical Legend´s Park" där bl a Fats Domino står staty i entrén.  Vi beställer något som vi tror skall vara seafood. Det vi får in på tallrikarna är några sönderfriterade räkor men jazz musiken är desto bättre. Vi lämnar tallrikarna i stort sett orörda och drar vidare ut i myllret på gatan. Musikklubbar, barer, familjer, glädjeflickor, kyrkans goss blåsorkester, motorcyklister, häst-och cykeldroskor, poliser, pride-parad, allt  i en fullständigt ofattbar blandning, och alla är glada om än inte helt nyktra. Vi går förbi ett ställe där kocken står utanför restaurangen och kokar kryddstarka kräftor. Vi bara tittar på varandra, vänder och frågar tjejen i entrén om hon möjligen har ett bord för oss två. Det har hon och vi beställer in ett jättefat med creolska kräftor kokade i en mycket kryddstark lag tillsammans med majskolvar och en underbart god, köttrik korv.
Under tiden vi äter pågår det sprudlande gatulivet mitt framför ögonen för oss, lättklädda tjejer går omkring med målade bröst som ber om att få "tip". En man låter sig fotograferas med en av tjejerna (av sin fru) betalar några dollar och går vidare. När vi frågar vår servitör om det alltid är lika galet så funderar han en stund innan han svarar; "Yes, it is like this all the time!" . Helt plötsligt flyttar människor på sig, några polisbilar inleder vad som visar sig vara en lång härlig Pride-parad, först i följet kommer några färgglada plymåklädda män följda av andra män vinkandes med vita näsdukar, Sedan följer ungdomsblåsorkestern från kyrkan och efter dem återigen ett gäng med vinkandes män. Allt avslutas med två MC-poliser. Vi glömmer totalt bort att äta tills servitören kommer och frågar om vi är klara.... Vi avslutar maten, tackar för oss och för den fantastiska föreställningen vi fått uppleva, helt klart, värt några extra dollar i dricks! 
Vi fortsätter gatan framåt, jag tar ett kort på några tuffa MCkillar som står vid sin cyklar med var sin öl i näven. De ser att jag fotar och börjar tjoa och gapa. Först blir jag livrädd och funderar över hur jag skall klara mig ur den här situationen men det visare sig att de bara blir smickrade över att vi vill fota dem. Mats drar först en nödlögn om att jag är fotograf för ett MC Magazine back in Sweden.... De har inte en susning om var Sverige ligger men trots okunskapen är vi lika välkomna för det! Vi får rådet att hålla oss ifrån Bourbon street efter klockan 7 i kväll  då de menar att huliganerna tar över gatan och den trevliga och uppsluppna atmosfären ändras radikalt. " You most probably will get robbed" säger en av tuffingarna till mig och jag måste ju medge att något mer turistiskt än jag finns inte med kameran i högsta hugg, när jag inte spelar in videos med mobilen :)
Vi fortsätter Bourbon Street fram, passerar genom gay kvarteren där Prideflaggorna lyser upp dörrar och fönster. Här och där har husen och balkongerna dekorerats inför Halloween, den ena balkongen otäckare än den andra!
Vi slinker in på ett café där vi tar oss varsin god kaffe innan vi drar oss vidare ner mot havet. Vi vill se vart vi skall ta vägen i morgon bitti när vi skall ut på Mississippie för en "Daytime Jazz Cruise" med ett gammalt ångfartyg. Alltsedan jag såg Teaterbåten på film och hörde den fantastiska "Ol´Man River" så har jag haft en längtan efter att få åka ångbåt på Mississippifloden och nu skall det alltså bli av....förmodligen så kommer jag inte att få höra sången men musik lägr det i alla fall bli med liveorkester!
VI strosar strandpromenaden hemåt tillsammans med andra par, famijer, och tyvärr, ett stort antal ungdomar som är totalt sönderdrogade. De raglar fram längs promenaden, ofta med hundar bredvid sin sida, smutsiga och vanvårdade. Tragiskt att se så unga liv redan vara släckta....Att hitta ångbåten var ingen större bedrift, biljettkontoret låt alldeles bredvid. Borde inte vara några problem att fixa detta i morgon. Vi fortsatte vår promenerad hem till vårt hotell, fyllda med nya intryck att smälta från dagen..
 
 
....
 
 

Southfork Ranch = DALLAS

Publicerad 2014-10-25 06:36:00 i Allmänt,

Vi är på väg mot Dallas för att få se Southfork Ranch i verkligheten. Låter kanske lite tokigt men jag följde verkligen JR, Bobby, Sue Ellen, Pamela och så allas vår Miss Ellie under flera säsonger. Mats kan inte förstå värdet av att se ett hus på utsidan men för en nörd som jag som har det faktiskt betydelse. När vi dessutom är i området så kan jag bara inte låta Southfork passera. Visserligen vet jag att alla inomhusscenet gjordes i studio så att köpa ett dagspass med rundturer inne på ranchen känns lite överdrivet, jag nöjer mig med att få se ranchen utifrån. På väg till Dallas så lyckas vi köra lite fel i Decatur - Mats stannade till för att fråga efter vägen utanför ett cafe som såg väldigt ut från utsidan, "Whistle stop". Vi bestämde oss för att gå in och testa en "apple pie" som neonskylten i fönstret gjorde reklam för. Så fort vi öppnar dörren känner vi oss helt malplacerade. Detta blir verkligen ett rejält nedslag i verkligheten.
Alla på caféet tittar upp när vi kommer in, servitrisen inleder direkt med att frukosten är över innan vi ens har hunnit beställa.....vi ber att få varsin kaffe och äppelpaj. Äppelpaj finns inte, ej heller pekanpaj, blåbärspaj o.s.v.. Servitrisen rabblar upp ett antal pajer som de ändå har och jag tar in en kokospaj på rekommendation av servitrisen och Mats en körsbärs paj. Samtidigt som övriga gäster smäller i sig enormt stora hamburgare med vad som upplevs som ett ton friterad potatis - inga grönsaker finns på tallrikarna! Damerna/kockarna i köket är lika breda som höga - vi inser plötsligt att vi ser ut som vandrande pinnar i jämförelse med kunderna och personalen på cafét.  Länge sedan jag känt mig så äcklad. Pajen smakar som jag känner mig men jag försöker ändå tvinga i mig några tuggor för artighets skull då jag faktiskt beställde in kokospaj på servitrisens rekommendation. Överallt i cafeet hänger skyltar om " the Lord" så kyrkligheten verkar precis så påtalig som utsagan förevisat. ALLA verkar känna alla i det lilla cafét och det märks påtaligt att man inte gillar att objudna gäster söker sig dit. Flera gånger får vi frågan om vi vill ha något mer, inte för att vi tror att de vill att vi skall beställa något mer utan helt enkelt för att de vill att vi skall resa oss och gå....det är nämligen fullt i lokalen.Jag hade hoppats på att kunna använda mig av kameran men jag valde att låta den stå kvar på bordet- det kändes i luften att det inte var välkommet med "fotografer" (dessutom hade jag sheriffen sittandes precis bakom mig, med revolver och allt)
Vi betalar och kör vidare mot Dallas-här vi fått förklarat för oss av vår värdinna på Bella Rosa B&B att damerna med " High hair and High heels" lever. Texas= Konservatism. Här råder dödsstraff och här finns många George Bush anhängare. Vi kör förbi byar och städer med många kyrkor och bibelskolor. Fantastiskt vackra rancher med enorma horder av boskap. Att det är ett rikt område råder ingen tvekan om. Oljekällor och boskap avlöser varandra.
Vi hittar till Southfork Ranch - här blomstrar turismen trots att så många år passerat sedan Dallas hade sin peak. Parkeringen är enorm och trots att det är lågsäsong så står det ändå ett ganska stort antal bilar parkerade utanför Visitors Center. Vi väljer dock att parkera utanför själva ranchen och på egen hand insupa atmosfären. Man kunde nästan föreställa sig att JR skulle komma körandes uppför allén till ranchen.....knäppte några bilder och sedan körde vi vidare mot Allen där det skall finnas en premium outlet där vi tänker oss att shoppa loss i eftermiddag!
 

Om

Min profilbild

Vi är ett medelålders par från Göteborg som skall genomföra vår livs resa - en roadtrip i US. Äventyret startar med några dagar i New York innan vi tar inrikesflyget vidare till San Francisco. Väl på plats, väntar en Ford Espace på att få ta oss med på den berömda Highway no.1 ner mot Los Angeles. Efter att ha utforskat mytomspunna platser som Hollywood, Beverly Hills, Venice Beach, Marina Del Ray så styr vi kosan österut igen. Vi hoppas på att få besöka många fler spännande orter som Las Vegas, Grand Canyon, Alberquerque, Dallas, Houston, New Orleans innan vi avslutar vår resa med en veckas sol och bad i vårt älskade Florida. Välkommen att följa oss under vår resa....

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela