Cadillac Ranch
Vi skrattade gott igår kväll när vi skulle gå och lägga oss för natten- jag med mina 171,5 cm i strumplästen fick klättra upp i sängen! Har nog aldrig sovit i en så hög säng tidigare! Observera att jag talar king size säng nu och inte våningssäng... skön var den i alla fall även om det tog ett tag innan vi kunde somna. Kanske beror det på att vi har tagit in så många nya intryck den senaste tiden så huvudet är fullkomligt späckat av upplevelser som behöver få tid att bearbetas.
Morgonmänniskor som vi är så vaknade vi sjävklart tidigt även om vi somnade sent. Självklart så var vi först ner till frukostbordet! Frukosten höll faktiskt vad den lovade - färsk frukt serverad i små vackra cocktailglas, färskpressad äpple - och apelsinjuice, "plain" yoghurt (äntligen), nötter, marmelad, porcherade ägg grovt bröd och kaffe! Vi hade även möjlighet att få bacon, korvar eller något "sött" men vi var så nöjda! Vi fick till slut sällskap till frukostbordet av ett par från Alabama som var i Albuquerque för några dagar. De hade så många tips att ge oss inför vårt stundande New Orleans besök attt vi till slut bara nickade och låtsades intresserade - vi är ju väl uppfostrade så vi tackade ju självklart för alla tipsen! Vi packade ihop, tackade vår treviga värdinna på Bella Rosa B&B och gav oss iväg.Vi passerade gränsen till Texas strax efter halv 1 men tidsskillnaden har gjort att vi tappat 1 timma så plötsligt var klockan hon halv 2. Landskapet ändrade sig en del under dagens etapp, bergen byttes ut mot slätter - här är allt platt som en pannkaka. Vi som är uppvuxna med Varaslätten måte medge att den känns väldigt liten i jämförelse med vad vi fick se idag. Mats talade tidigare med en man som sa följande; " if you loose your dog, don"t you worrie, you we"ll see him soon". Stämmer verkligen!
Vi körde av interstate 40 i Alden och in på route 66 igen för att äta lunch. (Route 66 går parallellt med motorvägen) Här i Alden har man kört halvvägs på route 66 vars sträcka går mellan Santa Monica och Chicago. Ägarna till cafet är ett trevligt par i 70-75 års åldern som går runt vid borden och pratar och skrattar med sin agäster. Här ser nästan allt ut att tillhöra ett annat sekel. Mannen berättar att den gamla Coke kylen är från -47 och används fortfarande. mats kollade självklart och mycket riktigt, den var ful med kalla drycker!
Mätta o belåtna kör vi vidare mot Amarillo där vi stannar till vid "Cadillac ranch" en fullständigt tokig bilkyrkogård med gamla, skrotade Cadillac's som människor graffitti sprutmålar - så gjorde även vi !! Vilket konstverk, något för min gamla lärare i bild, C-G Gillstörm, detta hade han gillat! Mats myntade en ny slogan för Volvo - vad säger ni om denna " 1 amazon bland 10 Cadillac's " eller 11 vrak!
Vid Amarillo så måste vi också lämna Route 66 och jag måste medge att det känns nästan lite vemodigt, resten av rutten till Chicago får vi spara till ett annat tillfälle!.Nu vänder vi ner söderut mot New Orleans' via bl a Wichita Falls som blir vårt stopp för natten. Vi fortsätter att köra, mörkret faller innan vi till slut kör in i Wichita Falls efter lite drygt 85 mil. Nu blir det en Texas Longhorn steak- något Mats drömt om sedan februari ....tror ni de har sallad på ett Steakhouse?